Skyddskåren i Finland inledde sin verksamhet officiellt år 1917, dess historia känner vi alla till. I Åggelby var man med från början, och med åren växte den tvåspråkiga kåren och likaså Lotta Svärdgruppen till en stark enhet inom huvudorganisationen.

Länge saknade man en egen lokal att samlas i, men år 1935 flyttade kåren in i ett eget hus vid Dammen 7, nu Torgfogdevägen. Villan, som hette Kivelä, var byggd år 1902 av Isak Stenberg. Senare ägdes den av fiskaren och sillhandlaren Frans Backman. I mitten av 1930- talet sålde han sin villa och det var då den blev skyddkårshus, som högtidligen invigdes Kr.himmelsfärdstorsdagen den 30 maj 1935. En ypperlig bild av skyddkårshuset kan man se i boken OULUNKYLÄ-ÅGGELBY VIHREÄ IDYLLI på sidan 228.

Skyddskåren har under sin verksamhetstid haft både förespråkare och motståndare, men vare sig man är mot eller för dess existens, hör också den till Åggelbys historia och skall inte glömmas. Kårens första år var fyllda av övningar där grupperna hade olika arbetsuppgifter. När så den oroliga hösten 1939 och vinterkriget bröt ut, fanns det redan ett hemvärn som på många sätt kunde hjälpa och skydda sin närort. Soldatgossarna grävde bombskydd och vaktade järnvägsbroar och telefoncentralen, lottorna bespisade de tjänstgörande och också familjer där far sårats eller stupat. Många soppor har kokats i det stora fältköket på gårdsplanen utanför huset. Lottor satt som telefonvakter natt och dag för att så snabbt som möjligt kunna ge varningsalarm, och mycket, mycket annat.

Varför skriver jag nu allt detta? Jo, våren 2006 fick Svensk Förening i Åggelby ett samtal med förfrågan om föreningen möjligen ville ha en tavla med bilder från invigningen av skyddskårshuset i Åggelby. Såsom många ännu säkert minns fick skyddskårens och Lotta Svärds verksamhet ett plötsligt slut i och med freden 1944 och Sovjetunionens krav. Allting måste upplösas och antingen förstöras eller bortföras. Så skingrades egendomen. Man har berättat att det efteråt hittats föremål från Åggelby på en vind i Karis. Döm om min förvåning när jag i Lappviks frontmuseum såg en stor förstahjälpslåda med text: Åggelby Lotta Svärd.

Den tavla, som jag nämnde, hade mött många öden innan den överräcktes till Svensk Förening i Åggelby, och den har nu återvänt till sin hemby. Någon tog hand om den under uppbrottet Sedan var den med om en auktion, och inropades av en ivrig samlare, Evald Söderberg i Tavastby Efter hans död skänkte hans son Åke Söderberg tavlan till majoren i reserven, mångårige lokalchefen i Vanda skyddskår Öyvind Örthen. Då denne flyttade till ett åldringshem gav hans son Peter Örthen på faderns önskan tavlan till föreningen i Åggelby, som med tacksamhet mottog den.

Tavlan har formatet 110 x 80 och är försedd med glas och ram Bildcollaget innehåller 21 fotografier i postkortsformat från hela invigningsdagen. En textförklaring till bilderna har troligen funnits, men saknas nu. Det finns dock ännu personer som kan identifiera bilderna. Föreningen hann sända sitt varma tack till tavlans åldrige donator, som avled den 12 juni 2006 i en ålder av 97 år.

Och vad blev det av villa Kivelä? Det är nu rivet, så som alla gamla trähus vid Torgfogdevägen är. Men efter krigsslutet 1944 blev villan ett idrottshus för Åggelbys aktiva idrottsföreningar. Men dem får någon annan berätta om.

Britta Holmlund 2006