Landsvägen från det gamla Helsingfors genom Gumtäkt och Åggelby till Domarby gård är ingen kungsväg, men visst är den mycket gammal. Redan på 1400-talet var den en viktig färdled . Fortfarande går den från Gammelstaden till Åggelby längs nuvarande Ånäsvägen, Mickelsvägen och Svalustensvägen, där östra Baggböle tar vid. Vägen bryts sedan av Ring I strax väster om Baggis gamla hemman, men fortsätter på andra sidan ringvägen vid vad vi förr kallade Mietalas backe och där Nystu gamla ria var belägen. Den gamla vägen fortsätter sedan förbi Metsola skola till Domarby gård, men där är den numera mest en väg för häst och ryttare.

Man har funnit åtminstone två stenredskap från kamkeramisk tid bredvid den gamla landsvägen. Människor har alltså redan för 4.000 år sedan gått här och varit bosatta vid vägen, som från Forsby mjukt slingrar sig mellan bergen uppför backen till Åggelby rå. De, som i tiderna har banat vägen har skickligt undvikit de höga Gärdobacka-bergen och de har alltid beaktat bekväm fast mark. Den gamla landsvägen låg nästan som på en brygga, där de lägsta ställena fanns i gamla Dammen och där nuv. Ståthållare- och Mickelsvägen skär varandra. Och inte ens där var det fråga om lågmark.

Bönderna hade ansvar för byvägen

Vid ett verkställt ”byavägaskifte” år 1825 framgår tydligt vilka bönderna i Åggelby var då och hur de skulle sköta landsvägen från Gammelstadens gräns till rån mot Baggböle. Vägen där emellan var 3.781 alnar lång ( 2,25 km) Dessutom hade bönderna ansvar för byvägen på 1.423 alnar ( 0,845 km.) från Kottby hemman till Mickels rusthåll, Tredje momentet i överenskommelsen lyder: ”Skall vägalotterna eller snön om vintertiden samfäldt måkas af en hvar”.

Måhända spände man också här oxar framför snöplogen såsom man gjorde i övriga delar av landet. De, som skulle sköta vägarna var: Mickels rusthåll, kallas också Sohlbergs rusthåll efter sin ägare Henrik Sohlberg. Rusthållets inspektor var f.d. capitainen Gustaf Johan Gestrin. Petas skattehemman, halva delen nämndeman Isak Lesch och andra halvan Abraham Lesch. Månsas skattehemman, halva delen Adolf Hindricsson Månsas, andra halvan Hindric Hindricksson Eskelin Månsas. Nybondas kronohemman, ena halvan Mikael Jakobsson Bams Nybondas, anda halvan Jacob Hindricsson Nybondas. Kottby skattehemman, ena halvan Stina Jacobsdotter Winqvist, änka efter bonden Isak Eriksson, född 1769, död 1812. Deras barn tog namnet Lönngren. Kottby andra halva herr sekreteraren Sederholm.

Vid detta möte skrev Gustaf Johan Gestrin sitt namn, de övriga närvarande undertecknade dokumentet med sitt bomärke.

Järnväg delade Åggelby

År 1862 delade järnvägen Åggelby i en väster- och en österdel. Över banan byggdes landsvägens första bro vid nuvarande Mickelsvägens början. Sin andra bro fick landsvägen år 1932. Då byggdes järnvägsspåret från Åggelby station till Hertonäs som nödhjälpsarbete för transporter till Hertonäs oljehamn. Som mest trafikerades banan av ett tågset åt var sitt håll per dag. I dag utnyttjar man banan vid byggandet av den nya Jokerilinjen.

Många olika slag av ekipagen har trafikerat den gamla landsvägen. En, som ofta använde den vid sekelskiftet var brukspatron Kavaleff på Domarby gård. Han klagade år 1905 över vägens uselhet och krävde att bönderna skulle reparera sina andelar av den. Många vägtrummor hade förfallit och måste förnyas. Vägen var på sina ställen så smal att tvenne fordon inte kunde mötas Staket skulle flyttas längre in på gårdarna , stengärden och gärdesgårdar skulle undanskaffas.

Vägarna fick namn år 1946

Vägarna i Åggelby fick namn först efter det att byn inkorporerades med Helsingfors år 1946. Villorna var tidigare numrerade i mindre bostadsområden med namn som Ängsåker, Kvarnhagen, Rödja , Torparbacken , Solberg m.m. Dock kallas vägen till Gammelstaden ” Gamla svenska schaussén ” i ett av Åggelbys FBK:s protokoll från år 1909.

Dammen, området väster om järnvägen , var förr mycket sankt och vägen där var svår att trafikera. Ännu för 50 år sedan växte vass och kaveldun i Dammens diken. Det berättas att det vid nuvarande biblioteket fanns en sjö, där man t.o.m. kunde fiska. Vid sekelskiftet var vägytan en lervälling under regniga perioder. Man byggde därför en trätrottoar på vägens norra sida från brandkårshuset vid nuv. Ånäsvägen till Mickelsvägens första backkrön, inalles c.a 500 meter.

Men år 1910 ondgjorde sig Ugglebybladet över att trottoaren var i så uselt skick att den utgjorde en fara för fotgängarna i höstmörkret. Jag minns trottoaren från tidig barndom. I mitten av 1930-talet fanns den inte mera. Elektrisk belysning fick vår landsväg i mitten av 1920-talet.

Busstrafik redan på 30-talet

Den gamla landsvägen skulle bli byns skolväg. Åggelby svenska folkskola , den svenska samskolan och Oulunkylän yhteiskoulu låg alla vid landsvägen på västra sidan om stambanan. På den östra sidan låg fröknarna Vibergs småskola och där inledde den finska folkskolan sin verksamhet.

Också byns butiker låg vid den gamla landsvägen. Öster om järnvägen låg Virtanens butik och på samma sida innehade familjen Salo en mindre matvaruaffär och senare en bokhandel. Urmakare Viberg hade en tid en mat- och kortvaruhandel i sitt hus vid nuv. Ånäsvägen 30.

Väster om järnvägen genast efter bron låg handelsman Karells butik, som senare var mera känd som Rasmusséns, eller Rassan, som skolbarnen sade. År 1905 öppnade apotekare Franck ortens första apotek i huset. Högre upp i backen låg Palmeséns bokhandel. Före det hade den svenska samskolans föreståndarinna Anna Lundström innehaft sin bok- och pappershandel i skolhuset. Ortens första handelsbod ägdes dock före sekelskiftet av Richard Lindström mitt emot Åggelby gård. Ahlroths butik vid nuv. Mickelsvägen 27 är redan nutid, men i hörnet av Töllebacken fanns i slutet av 1920-talet ett litet bageri, som var känt för sina goda surlimpor.

Busstrafik till Åggelby hade man redan i början av 1930-talet. Rutten gick genom Kottby längs vägen invid banan till nuv. Ånäsvägen 40 och därefter över broarna till Mickelsvägen. Vid Åggelby gård fortsatte en linje till Baggböle , medan linjen Åggelby-Staffansby körde längs ” gubbhemsbacken ” över ” ryssbron” till Boxbacka.